2010-12-17
08:21:53
08:21:53
Mina föräldrar.
Sommaren 1947, Helsingfors. En älskad dotter föds på Helsingfors sjukhus. De nyblivna föräldrarna tittar på varandra och är så glada över det lilla barnet som är deras, trots alla motgångar de fått gå igenom. Mannens släkt gillar inte det nya äktenskap med den 25 år yngre sekreteraren och vill inte ha något med varken henne eller barnet att göra. Vi har varandra tänker de, och tillsammans är vi världens finaste lilla familj.
Sommaren 1953, Helsingfors. En liten flicka går hand i hand med sin mamma längs stadens gator. De har precis varit på begravning, den första flickan varit på. Flickan förstår inte varför pappa var tvungen att lämna dem, men vet att han var sjuk och att han har det bättre nu. Hon förstår inte heller varför pappas släktingar var så otrevliga mot henne och mamma, vad har de gjort för fel? Hon är glad att hon har sin mamma iallafall, hon vill gärna berätta för mamma att de kommer att klara sig fint även fast de nu är ensamma. De går hem och dricker lite varm choklad och flickan kan till sist somna i mammas famn.
Våren 1959, en båt på väg mot Sverige. Flickan sitter ensam och tittar ut över havet. Hon vet att hennes 10 år åldre halvsyster finns någonstans på båten men hon har inte sett henne sedan de klev ombord. Hon känner sig hemskt ensam och undrar vad som kommer att hända med henne nu. Hon önskar så att mamma var med, men det går inte för mamma är en ängel nu, tillsammans med pappa i himeln. Hon hoppas att den nya fosterfamiljen i Sverige kommer vara snäll mot henne och att hennes storasyster äntligen kommer att tycka om henne. 12 år gammal kommer hon att börja ett nytt liv i en ny stad, i ett nytt land.
Ingen uppiggande historia såhär en fredagkväll, men min mammas uppväxt var tuff och jag beundrar henne för att hon tog sig igenom alla de prövningar hon utsattes för både i Finland och i Sverige. Hon utbildade sig senare till sjuksköterska, flyttade till Kalmar och började jobba på barn och ungdomspsykiatriska avdelningen. Idag är hon förtidspensionerad och bor på vår gård tillsammans med pappa och sin lilla hund och islandshäst.
Min pappa är bondsonen från Småland med ett stort teknikintresse. Utan någon mer utbildning än motsvarande gymnasiet har han jobbat sig upp inom diverse teknikföretag och de senaste 15 åren har han jobbat som kvalitetschef och rest mycket till Kina, USA osv. En dag fick han nog, sa upp sig och tog något år ledigt och arbetade i sin älskade skog. Idag är han konsult inom kvalitetssäkring av företag och reser återigen mycket, ofta till Israel.
Vi har haft våra svackor men mina föräldrar kommer alltid betyda otroligt mycket för mig.
Sommaren 1953, Helsingfors. En liten flicka går hand i hand med sin mamma längs stadens gator. De har precis varit på begravning, den första flickan varit på. Flickan förstår inte varför pappa var tvungen att lämna dem, men vet att han var sjuk och att han har det bättre nu. Hon förstår inte heller varför pappas släktingar var så otrevliga mot henne och mamma, vad har de gjort för fel? Hon är glad att hon har sin mamma iallafall, hon vill gärna berätta för mamma att de kommer att klara sig fint även fast de nu är ensamma. De går hem och dricker lite varm choklad och flickan kan till sist somna i mammas famn.
Våren 1959, en båt på väg mot Sverige. Flickan sitter ensam och tittar ut över havet. Hon vet att hennes 10 år åldre halvsyster finns någonstans på båten men hon har inte sett henne sedan de klev ombord. Hon känner sig hemskt ensam och undrar vad som kommer att hända med henne nu. Hon önskar så att mamma var med, men det går inte för mamma är en ängel nu, tillsammans med pappa i himeln. Hon hoppas att den nya fosterfamiljen i Sverige kommer vara snäll mot henne och att hennes storasyster äntligen kommer att tycka om henne. 12 år gammal kommer hon att börja ett nytt liv i en ny stad, i ett nytt land.
Ingen uppiggande historia såhär en fredagkväll, men min mammas uppväxt var tuff och jag beundrar henne för att hon tog sig igenom alla de prövningar hon utsattes för både i Finland och i Sverige. Hon utbildade sig senare till sjuksköterska, flyttade till Kalmar och började jobba på barn och ungdomspsykiatriska avdelningen. Idag är hon förtidspensionerad och bor på vår gård tillsammans med pappa och sin lilla hund och islandshäst.
Min pappa är bondsonen från Småland med ett stort teknikintresse. Utan någon mer utbildning än motsvarande gymnasiet har han jobbat sig upp inom diverse teknikföretag och de senaste 15 åren har han jobbat som kvalitetschef och rest mycket till Kina, USA osv. En dag fick han nog, sa upp sig och tog något år ledigt och arbetade i sin älskade skog. Idag är han konsult inom kvalitetssäkring av företag och reser återigen mycket, ofta till Israel.
Vi har haft våra svackor men mina föräldrar kommer alltid betyda otroligt mycket för mig.
Stina
Fint skrivet! Hoppas allt är bra med dig! Kram
Jennifer
awwhh va gulligt!
Kram Jen
